Varför lagerplanerare behöver förstå lagervärde

När man pratar om lagerhantering så utgår man oftast från ett supply chain management perspektiv. Ur ett sådant perspektiv är en inköpare eller lagerplanerares viktigaste uppgift att lagerhålla tillräckligt med lager för att uppnå kundernas efterfrågan och bibehålla hög servicegrad.

Men en inköpare och lagerplanerares vardag är mer komplex än så.

I den här artikeln kommer vi även belysa en till viktig aspekt – den ekonomiska aspekten av lagerhållning. Genom en revisors ögon ska vi kolla på hur man effektivast kan hantera sitt lager genom god insikt och förståelse för lagervärde.

Vad innebär lagervärde?

Enkelt beskrivet är lagervärde det bokförda värdet av varulagret i en balansräkning. En verksamhets varulager är en omsättningstillgång och påvisar vilket värde det osålda lagret har i slutet av ett företagets redovisningsperiod.

Ett varulager är materiella tillgångar som har för avsikt att säljas, som är under tillverkning eller som ska användas i produktionen av varor eller tjänster.

Enligt svensk skattelag får företag enbart göra skattemässiga avdrag för utgifter som är förbrukade, det vill säga använda eller sålda. Införskaffade men osålda produkter ska därför flyttas vid årets periodisering från företagets resultaträkning till deras balansräkning.

Varulager och kostnad för sålda varor

För att räkna ut värdet på varulagret bör du ta med alla kostnader relaterade till att skaffa och göra en artikel (vara) färdig för försäljning. Det kan inkludera direkta arbetskostnader, direkta material, tillskrivna omkostnader, frakt- eller importtullar. Lagervärdet inkluderar inte distributions- eller försäljningskostnader.

Med den informationen till hands kan du räkna ut KSV genom denna uträkning:

Årets ingående balans (IB lager) + årets varuinköp – årets utgående balans (UB lager) = KSV
Ingående balans är samma som förra periodens utgående balans.

Varuinköp är den kostnad som uppstår när ett företag köper in varor.

Utgående balans är det som du har kvar osålt vid slutet av räkenskapsperioden.

KSV kan hjälpa dig att förstå dina vinster för räkenskapsperioden och ge indikationer om dina priser behöver justeras. Det kan också identifiera om du behöver minska dina produktionskostnader. För en inköpare är detta viktiga insikter för att förstå helheten i verksamheten och sambanden mellan lagerhållning och hur det kan påverka företagets resultat.


Räkna ut lagervärde

För att räkna ut värdet av sitt varulager finns tre olika värderingsmetoder; verkliga värdet, återanskaffningsvärdet och anskaffningsvärdet. Det vanligaste är att det är anskaffningsvärdet och det verkliga värdet som används vid lagervärdering.

Vilken av metoderna som väljs bör baseras enligt de två huvudsakliga principerna – LVP (lägsta värdets princip) och FIFO (först in–först ut-principen).

Företag behöver alltså både räkna ut anskaffningsvärde och hålla koll på det verkliga värdet för att avgöra vilket av beloppen som lagret ska värderas till.

För att räkna ut anskaffningsvärdet för likartade tillgångar använder man FIFO eller vägt genomsnitt. Dessa båda principer förklaras nedan.

FIFO – Först-in-först-ut

Enligt FIFO-principen för beräkning av anskaffningsvärdet, av likartade varor, bedöms de senast anskaffade varorna vara de som finns kvar i varulagret.

Det innebär att det är kostnaderna för de äldsta varorna som ska redovisas i balansräkningen. Höga priser kommer visa en låg KSV men högre vinster och skatter.

Sist-in-först ut principen (LIFO) används inte i Sverige (4 kap. 11 § ÅRL). Den hade inneburit att varan som tillverkats eller köpts in sist anses vara den som förbrukas eller bli såld först.

WAC – Vägt genomsnitt

Genom att använda vägt genomsnitt summeras de likartade varor som fanns vid årets ingång och sedan adderas årets inköp av denna artikel (vara) och divideras med antalet köpta varor och tar ett genomsnitt av kostanden för alla lagervaror.

Att beräkna vägt genomsnitt kan vara lätt för ett företag och kan vanligtvis hanteras av ett lagerhanteringssystem. Det betyder också att kostnaden för sålda varor inte påverkas av några prishöjningar eller variationer, utan representerar den faktiska kostnaden för lagervarorna.

Vikten av lagervärde för lagerplanerare

För företag som lagerhåller så står lagret vanligtvis för en stor del av företagets tillgångar. En god förståelse för hur lagervärdet kan påverka din bruttovinst och underlag för skatteavdrag är därför väldigt viktigt.

Lagervärdet är en tillgång i företags balansräkning och utgör därmed också en viktig del av beräkningen av kostnaden för sålda varor (KSV). När lagervärdet i slutet av en räkenskapsperiod är högt, lämnar det mindre kostnader att belasta på kostnaden för sålda varor och vice versa.

Illuminated light bulb in a row of dim ones concept for creativity, innovation and solution

Som lagerplanerare är det viktigt att ha en förståelse för att lagervärdet kommer att förändras över tiden. När efterfrågan minskar och artiklar blir föråldrade måste lagret rabatteras för att ge plats åt nya lagervaror. Därför är det viktigt att ta hänsyn till förändringar i lagervärdet löpande under året och hålla noggrann koll på värdet av inventarierna.

KPIer lager