Vad är överlager och varför uppstår det?

3 min läsning

Tags: Blogg, Inventory management, IT, Lagerstyrning, Prognostisering

Julia Montgomery, EazyStock Inventory Expert

Julia Montgomery   28 mars 2019


Vad är överlager

Innehåll

  1. Vad är överlager?
  2. Varför uppstår överlager?
  3. Fördelar och nackdelar med lager

Vad är överlager?

Överlager är en term inom lagerstyrning som kan definieras som:

”Artiklar med ett tillgängligt lagersaldo som överstiger ett årsbehov eller ett visst antal månaders behov.”

Vilken tidsram man väljer beror på hur snabba produktlivscyklerna är. Arbetar ni i eftermarknadsbranschen med reservdelar jämförs lagersaldot med årsbehovet. Om ni däremot säljer tex hemelektronik är en lämplig tidsperiod 4-6 månader.

Årsbehovet kan beräknas på två sätt. Det ena är artikelns prognos för den kommande tidsramen och den andra metoden bygger på ett snitt av hur efterfrågan har sett ut den senaste tiden.

För att analysera nuläget är det lämpligt att titta på det tillgängliga lagersaldot snarare än genomsnittslagret. För att beräkna hur stor del av det tillgängliga lagersaldot som är överlager används följande formel:

Överlager = Tillgängligt lagersaldo – Behov under definierad tidsperiod

Varför uppstår överlager?

Det finns många faktorer som kan bidra till överlager. Här är några av de vanligaste:

  1. Beräkning av orderkvantitet
  2. Snabb nedgång i efterfrågan
  3. Säsongsvariationer
  4. Överskottslagersaldo
  5. Ersättningasartiklar
  6. Säkerhetslager
  7. Nya artiklar

1. Beräkning av orderkvantiteter och beställningspunkter

Orderkvantiteter och beställningspunkter varierar naturligt över tid, så det är viktigt att inköpsparametrarna ständigt uppdateras för att man inte ska börja bygga upp överlager, eller riskera att få slut på lager.
Ett vanligt problem är att inköparen avtalar fram stora inköpskvantiteter för att få ett billigare pris. Det man då inte alltid har koll på är totalkostnaden för lagerhållningen (läs mer i guiden: 5 kostnadsbesparingar som uppnås vid sänkning av lagernivåer) då bra rutiner och systemstöd saknas för att optimera återanskaffningen och resultatet blir ofta mycket dyrare än man räknat med.

Det är alltså viktigt att ha ett system som beräknar den verkliga åtgången och inte systematiskt använder minkvantiteter som till exempel kan bero av ett krav från leverantören. Men behöver även system och/eller processer som tar lagerkostnaderna i beräkning så att inte mängdrabatter lockar till att köpa in för mycket.

2. Snabb nedgång i efterfrågan

Allt eftersom en produkt rör sig genom sin livscykel tar den olika typer av efterfrågemönster och trender. När en positiv trend bryts är det viktigt att justera prognosberäkningen för att lagret inte bara ska fortsätta fyllas på. Än värre är en snabb nedgång i efterfrågan. Då gäller det verkligen att snabbt ställa om prognosen så inte allt för stora kvantiteter tas hem och stora överlager byggs upp.

3. Säsongsvariationer

Om artiklar som har en säsongsvariation inte har korrekt säsongsindex finns det en stor risk att prognosen inte skruvas ned i tid. Detta leder till att för många artiklar finns kvar på hyllan efter säsongens slut och kan vara svåra att bli av med.

4. Överskottslagersaldo

Det är inte ovanligt att producenter rear ut stora mängder lager när en produkt tas ur produktion och tillverkaren riskerar fastna med lager som inte kommer sälja slut. Särskilt inom reservdelsbranschen ser vi återkommande distributörer som köpt ett överskottslager som är större än vad som kommer att efterfrågas. Det kan naturligtvis vara en bra affär att köpa in till nedsatta priser, men då måste man ha koll på helheten så att man inte köper in för mycket.

5. Ersättningsartiklar

Om inköparen missar att ange ersättningsperiod för en produkt som ska ersättas kan det resultera i att orderförslag skapas för en utgången produkt. Ersättningsartikeln bör definieras så det är tydligt, på artikelnivå, vilka artiklar som ersätter varandra och att lagret av den utgångna produkten dräneras eller säljs ut innan det blir inkurant.

6. Säkerhetslager

Att välja rätt metod för beräkning av säkerhetslager är viktigt. För att säkerställa en hög servicegrad till minsta möjliga lagerkostnad bör man använda statistiska modeller för dimensionering av säkerhetslagret. Säkerhetslager genererar onödigt stora överlager om dom inte beräknas korrekt.

7. Nya artiklar

För en helt ny artikel, behöver man anta ett behov, ofta utifrån marknadsundersökningar vid anskaffningen. Då det inte finns något historiskt eller prognostiserat behov är detta lager per definition ett överlager och det kan vara svårt att avgöra hur mycket efterfrågan kommer att vara.

Fördelar och nackdelar med lager

Lager medför kostnader av olika slag och alla artiklar bör därför inte lagerläggas. Det gäller att balansera kostnaderna mot värdet för kunderna för att uppnå kostnadseffektiva lagernivåer utan att riskera sälja slut på väsentliga artiklar som förväntas finnas i lager. Detta kan till exempel göras med hjälp av en så kallad ABC-analys , där man delar in artiklar i olika kategorier efter plockfrekvens och årsvärdesförbrukning, och bestämmer därefter vilka man ska ha i lager och vilka artiklar som kan köpas in efterhand dom efterfrågas av kund.

En anledning till att hålla lagernivåerna på ett minimum är att fria upp kapitalet uppbundet i lager till investeringar i tillväxt och värdeskapande aktiviteter. Ett annat skäl är kostnader för svinn och kasseringar, och ett tredje risken att inte sälja slut innan produkterna blir inkuranta.




Hur välmående är lagret?